Tid för Medveten förändring

Det krävs stort mod att vara sann mot sig själv och att göra de val man innerst inne vet är rätt och riktigt. För många av oss leder det till att man tvingas bryta upp med såväl familjemedlemmar som vänner. Att man på flera sätt, i alla fall till en början, står ensam. Att välja att bli sin egna individ, snarare än att spela med i en dysfunktionell pjäs och göra det som förväntas, är dyrt. Men priset vi betalar för att inte göra det, är nog trots allt ännu högre.

Vi kan aldrig frånsäga oss vårat personliga ansvar och att gömma sig bakom västvärldens konventioner idag är detsamma som att erkänna sig vara kriminell och korrupt. Det finns ingen framtid i ignorans, heller inte självrespekt eller kraft att bedriva den förändring som onekligen behöver ske både inuti oss, som kulturellt och strukturellt. Så länge vi inte kan se oss i spegeln, erkänna och ta ansvar bakåt så är vi heller inte mogna att leda framåt. Detta kan inte nog understrykas. Genom att blunda för vår destruktiva och våldsamma historia dömer vi inte bara oss själva, utan även våra barn och barnbarn till att upprepa den. Till att bli förövare och förtryckare. Hur prydligt och ordentligt det än må se ut på ytan, så är detta imperialismens sanna ansikte och arv.

“It is easy to claim you are good if you have never felt the strength of evil when you resist it. This is the true test of character. This is why it is called The Straight and Narrow Door, not The Wide Gaping Grey Maze of Immorality”

Är det något vi behöver se mer av både bland vuxna och unga idag så är det medvetenhet och verkligt ansvarstagande. Moral och integritet. Att kunna tänka kritiskt, lära sig analysera och känna igen mönster och beteenden. Att vara den som vågar ställa obekväma frågor och benhårt stå fast sina principer. Och det finns. Det finns många fantastiska människor som leder vägen framåt, även fast etablissemanget gör allt i sin kraft för att i vanlig ordning förtala, skamma, tysta och skrämma utmanare. För att förhala det oundvikliga.

Sanningen är ju att vi aldrig kommer kunna ljuga, manipulera, mobba, stjäla, utnyttja, skända och kriga oss till verklig framgång. Heller inte fly tomheten och meningslösheten genom att dricka, spela, shoppa, knarka och/eller på annat sätt bedöva känslorna och samvetet. Psykisk ohälsa och avsaknad av framtidstro är hög inte bara bland vuxna, utan även unga. Kanske är just meningen med det att vi ska vakna upp och börja se den roll vi faktiskt är här att spela… .

Att inte vara en liten lort sade som bekant Jonathan Lejonhjärta. För mig är valet enkelt. Hur ser det ut för dig?

Alma Santiago, MOD