Osynligt våld & omedvetenhetens spegel

Jag har under åren som gått och med allt som hänt i mitt liv, mer och mer kommit att intressera mig för det osynliga våldets mekanismer. Både i nära relationer och samhället i stort. Manipulation, lögn och uteblivande av väsentlig information utgör en stor del av det som gör att utsatta hamna i förövares klor, liksom är det vad som upprätthåller deras liv och sociala ställning. Detta osynliga våld återfinns hos enskilda våldsutövare, i grupper, organisationer, företag - ja till och med hela nationer. Det är till syvende och sist ett krig om narrativ, där sanning och ansvar inte spelar någon som helst roll. Det enda man bryr sig om är hur saker på ytan framstår. Man är bokstavligen talat beredd att gå över lik för att försvara en heder och ett anseende, som man aldrig har haft.

En annan viktig faktor i det osynliga våldets framfart är omgivningen som medvetet eller omedvetet möjliggör och hjälper till att smutskasta, sabotera och på andra sätt underminera utsattas trovärdighet och rätt till ett värdigt och funktionellt liv. Inte sällan har man som möjliggörare, eller flying monkey som det kallas, låtit sig förblindas av sin egna ignorans och förträfflighet (tänk en kombination av The Dunning-Kruger effect och narcissism). Man är alltså övertygad om att man vet hur saker står till, utan att ens ha fakta på bordet. Kanske så bryr man sig inte ens. Inte så länge man får känna sig delaktig i något spännande och kan hjälpa till att förinta en ”ond” människa eller grupp. Man har ju bara gjort det som är rätt!

Jag tänker här inte bara på de omfattande övergrepp och drev som jag själv tvingades genomgå i samband med uppbrottet från min förövare, utan också på betydligt mer publika fall som till exempel Amber Heard och Matilda Djerf. Båda fick sina liv raserade och det hela gjordes med hjälp av en nöjeslysten publik, som också själva blev förövare. Jag tänker ofta på dem båda och undrar hur de mår idag. Rent geopolitiskt så kan man välja och vraka bland ”konflikter”. Den gemensamma nämnaren när det kommer till våld mot kvinnor och geopolitiskt våld är att det är samma patriarkala osynliga hand som söndrar, härskar och närmast blint kan räkna med omgivningens oförmåga att tänka kritiskt och agera därefter. Det är därför kunskap om strukturellt och osynligt våld är så otroligt viktigt att förstå och känna igen. Det är så vi på ett ansvarsfullt sätt kan skydda oss själva, varandra och utmana status quo.

Det finns ingen omsorg eller framtid i att normalisera, uppmuntra och upprätthålla en kultur som bygger på ignorans, lögn, manipulation, skeva ideal, ohälsosam konkurrens, vassa armbågar och empatilöshet. Det hela är dömt att leda till olika sorters övergrepp, psykisk och fysisk ohälsa, konstant jämförelse, kicksökande, objektifiering, överkonsumtion och ett ständigt pågående informationsflöde som gör vadå? Återspeglar och återupprepar precis detta.

När det på ytan ser ut som att vi i västvärlden har kommit så långt, mår så bra och lever i överflöd, speglar nog trots allt medvetenhetsgraden hos såväl individen som kollektivet, verkligheten. Och det i sin tur speglar medvetandegraden hos de som influerar, styr och leder. Den återkommande meningen och ständiga frågan varför mår vi så dåligt när vi har det så bra, kan inte ses som annat än ett kvitto på såväl vår avsaknad av moral, som sunda ideal och själslig mognad. Folksjälen och den goda viljan tycks hos alltför många ha tvingats ge vika för det primitiva. Som om vi befann oss i krig tas livet på blodigt allvar - samtidigt som vi också helt missar att leva det. Och givetvis så finns det starka krafter som tjänar på att hålla nere den kollektiva medvetenhetsnivån. På att människor inte ges möjlighet att stanna upp, reflektera och börja ifrågasätta vad det egentligen är som håller på att hända, både med oss själva och världen.

Att uppmuntra och stärka det friska och autentiska i en tid som denna är inte bara revolutionärt, utan också lösningen och vägen framåt. Vi kan inte fortsätter att bete oss på samma sätt som vi historiskt sett gjort, eftersom konsekvenserna är förödande både för oss och naturen. Med det sagt, kanske är det dags att vi inser att det som gör så många av oss stressade, deprimerade och sjuka, snarare är en frisk och hälsosam reaktion på något osunt. Plågsamma om än hoppfulla reaktioner som signalerar att det är dags att vakna upp och vara med att skapa förändring - inse att vi alla utgör en viktig del av den.

Citat P.G Gyllenhammar (Länge Leve Demokratin)