Tid för Medveten förändring

En helt ny värld sjöng Alladin. Att inte vara en liten lort sade Jonathan Lejonhjärta och kanske är det precis det som befäster och ingjuter mod hos de många människor som har valt att vakna. Som med hjärtats beslutsamhet söker det som är sant och riktigt. Som önskar uppleva verkligheten och det som återstår när slöjor av nedärvda trauman, individuella och kollektiva vanföreställningar och illusioner är borta. Paradigmskiftet och bryggan till det nya tycks paradoxalt nog gå genom och samtidigt bortom oss själva. I takt med att den kollektiva medvetandenivån höjs framstår det gamla sättet att verka som just det, gammalt. Gammalt och faktiskt sjukligt. Den globala pandemin av psykisk ohälsa och stressjukdomar kan då inte ses som något annat än friskhetstecken och reaktioner på just det. Eller som den andliga ledaren Krishnamurti sägs ha sagt “It is no measure of health to be well adjusted to a profoundly sick society”.

Ansvar på riktigt

På sociala medier råder febril aktivitet. Det riktiga och autentiska tycks äntligen börja locka mer än de ytliga tillrättalagda skådespelen och den omedvetenhet och skam som tystat liksom hindrat tidigare generationer från att söka hjälp att läka trauman (och som därför också fört dessa vidare) väljer alltfler att våga möta och använda som bränsle för transcendens och själslig merit. Medvetet ledarskap, medveten konsumtion, medvetna relationer och medvetet föräldraskap - listan kan göras lång men tydligt är det ställningstagande som gör gällande att framtida generationer inte ska behöva betala notan för vår feghet, girighet och narcissism. För att citera ännu en medveten ledare Melisa Arnautovic; “It’s easy to claim you are good if you have never felt the strengtht of evil when you resist it. This is the true test of character. That's why it’s called the straight and narrow door, not the wide gaping grey maze of immorality”.

Att välja Folksjälen

Att välja att vakna är lite som att förlora oskulden för att kunna finna den på nytt. Det är att ha modet att inse att vi inte är de vi trott och så även världen där vi lever och verkar. För när allt kommer omkring - är det inte först när vi väljer att öppna ögonen för lidandet inom oss själva och i världen som riktig utveckling och förändring är möjlig? Först när vi välkomnar det som gör ont istället för att förneka dess existens, som vi kan välja att gå bortom det och bli fria att leva fullt ut såväl individuellt som kollektivt. Vad kan vara viktigare än det? Att gemensamt bidra till den ökade medvetenheten och folksjälens expansion. Inte bara för varandra idag utan för morgondagens generationer.

Med kraft & MOD, Alma Santiago