En introduktion till Yoga

Vad är Yoga?

Yoga betyder förening. Att förena de olika kropparna, den fysiska ”grova kroppen” med de mer subtila energikropparna och gå bortom materiens förvirring till ett permanent stadie av varande. Det är långt ifrån så flummigt som det låter. Det är faktiskt så naturligt som det kan bli. Inom yogan finns allt för att hjälpa oss att nå självförverkligande och uppleva vår sanna natur, bortom egots paranoida, förvridna bild av sig själv och omvärlden. Genom yoga kan vi höja vår medvetandenivå och lära oss att se klart utan att lägga på och förvanska fakta. Som en vis man jag kände brukade säga ”Gör upp med illusionerna!”. Yoga gör också att vi stärker vår vitala kraft, vilket leder till att vi håller oss unga och friska längre. I en uppsats författad av Marianne Andersson i humaniora med fokusområde Patanjalis Yogasutra och C.G Jungs individuationsprocess skrivs bland annat såhär.

”I sin psykologiska teori individuationsprocessen beskriver Jung hur människan går från att vara en splittrad till en enad varelse. Enligt Jung resulterar individuationsprocessen i att människans kärna; Självet förverkligas. Paradoxalt nog individueras människan när hon blir ett med allt, eftersom individuationen är en gudomlighetens inkarnation i människan enligt Jungs teori. Jung räknade också att det mänskliga psyket hos alla individer är sammanlänkat med det kollektiva omedvetna. Det kollektiva omedvetna kan därför ses som ett psykiskt arv som alla människor, oberoende av tidsepok, kultur och etnicitet föds med. Psykologen Geraldine Coster påpekar i sin teori att yogan, så som den framställs av Patanjali är en användbar metod för utvecklingen av psyket och skriver också att de insikter som västvärldens främsta psykoterapeuter strävar eftet att finna och förkroppsliga, återfinns i Patanjalis Yogasutra. Patanjali räknade med de omedvetna krafter eller latenser som påverkar oss då de vill in i medvetandet, långt före psykoanalysen redogjorde för samma fenomen. Yoga är ett filosofiskt system som beskriver hur människan kan befrias från lidande och illusioner som uppstår i psyket. Först när människan sett igenom alla illusioner blir hon fri från lidandet och upptäcker sin sanna natur som en icke separerbar del av världssjälen, hon är då fri. Yoga betyder att förena, att sätta samman delar till en enhet.”

Skandinaviskt Yoga och Meditationscentrum som funnits i Sverige sedan 1972 skriver vidare,

”Yoga skapar balans i hela ditt väsen. Samarbetet mellan kroppens olika delar koordineras från mellanhjärna via ryggraden. När man använder yoga utnyttjas detta samspel mellan kropp och sinne. Därför upplevs effekten av t.ex. en yogaställning inte bara fysiskt. Yoga skiljer sig från gymnastisk aktivitet genom att inte bara träna musklerna. Yogans övningar och ställningar går också direkt in och reglerar eller stimulerar kroppens finare funktioner, såsom hjärta, blodkärl, nervsystem och körtlar. När man utövar yoga ökas blodgenomströmningen och de inre organen masseras. Autonoma muskelfunktioner, som till exempel tarmperistaltiken, avspänns och kommer i balans. Utsöndringen av avfallsprodukter påskyndas och inte minst stimuleras körtlarna som producerar kroppens hormoner. Genom att vitalisera organen och hormonkörtlarna ger man kroppen möjlighet att finna sin egna balans.”

Patanjalis Yoga Sutra som nämns ovan skrevs någon gång mellan 200 f.kr och 200 e.kr. Det är en utstakad åttafaldig väg som kallas för Raja Yoga eller Ashtanga Yoga. Obs: Den ska inte förväxlas med den praktik av asanas som bär samma namn. Vägen till självförverkligande enligt Ashtanga Yoga/Raja Yoga består av:

1)     Yamas: Inre förhållningssätt.

• Ahimsa, icke våld/aggression

• Satya, sanningsenlighet

• Asteya, ärlighet

• Aparigraha, Icke girighet

• Brahmacharya, identifiera sig med sitt inre själv.

2)     Niyamas: Personliga discipliner

• Shaucha, renlighet

• Santosha, förnöjsamhet

• Tapah, återhållsamhet

• Swadhyaya, självstudier, självkännedom

• Ishwara Pranidhana, tillit och överlämnande till den inre visdomen och livets visdom

3)     Asanas: Fysiska positioner

4)     Pranayama: Andningstekniker  

5)     Pratyahara: Vända uppmärksamheten inåt genom att dra sinnena från yttre stimuli

6)     Dharana: Koncentration, enkelriktad uppmärksamhet

7)     Dhyana: Spontant tillstånd av djup koncentration

8)     Samhadi: Självförverkligande

“Därmed upplöses det som täcker ljuset och sinnet är redo för koncentration”

 – Patanjali

Pranayama,

Vad är Pranayama?

Pranayama liksom meditation är de två steg som kommer efter rörelseövningarna som inom yogan kallas för Asanas och som nämns kort i texten ovan. Asanas som blivit väldigt populärt i västvärlden håller kroppen ung, frisk, mjuk och flexibel. Asanas är framtagna för att förbereda kroppen att under längre perioder kunna sitta still - något som är en förutsättning för både pranayama och meditation (pratyahara, dharana, dhyana). Förutom Asanas finns ytterligare förberedande praktik att göra innan Pranayama. Shat Kriya Yoga. 

Shat-kriya yoga (inre rengöring) syftar till att lösa upp blockeringar och rengöra nadis, våra energikanaler. Shat-kriya kan se ut på en rad olika vis och blir mer avancerat allteftersom. Tex så kan man rengöra näsgången med saltvatten, Jala Neti.  Eller dricka och kasta upp stora mängder ljummet vatten som blandats ut med salt, Vaman. I boken Pranayama skriven av Swami Kuvalayananda och då med särskild hänvisning till Patanjalis Yoga Sutras, beskrivs Pranayama som paus under andningsrörelse. På sanskrit betyder prana andning och ayama, paus. I Hata yoga kan ordet prana syfta på den subtila mentala kraft som frigörs under regelbunden praktik.

Naprapat och massageinstitutet Axelsons skriver på sin hemsida såhär om Pranayama;

”Vid inandning stimuleras det sympatiska nervsystemet och kroppen aktiveras, vid utandning stimuleras det parasympatiska systemet vilket leder till avslappning. Vid en balanserad andning får kroppen därför både energi och avslappning i samma andningscykel. Även att hålla andan inne eller hålla andan ute påverkar bland annat balansen mellan syre och koldioxid, och därmed hela nervsystemet. Det är även skillnad mellan höger och vänster näsborre, där höger har mer inflytande på det sympatiska nervsystemet och vänster på det parasympatiska. I yogan har man långt före den moderna vetenskapens tid lärt sig förstå andningen genom uppmärksamhet på egen kropp. Andningsövningarna i yoga kallas pranayama, vilket kan översättas ungefär; expandera livskraften”.

Av respekt för den tusenåriga läran och för att ge möjlighet att höja den kollektiva medvetandenivån och genom det nå lösning på de många konflikter vi ser eskalera både inuti och utanför oss själva, är det inte av yttersta vikt att yogan i sin helhet blir uppmärksammad? Från omedvetenhetens söndra och härska till medvetenhet, ena och förena. Tack.

Alma Santiago, MOD

Ps: Development of consciousness among leaders & why it matters (TikTok).